När vi går genom staden över broar och torg
med doft av salt ifrån havet minns vi glädje och sorg
Och vi minns första gången när änglarna sjöng
hur vårsolen värmde och vintern var glömd

Åh… När vi kastar våra tomma glas
finns det alltid någon med hjärtat kvar
Födda ur hav och himmel står vi kvar,
för vi glömmer aldrig denna stad

Vi såg hur du haltade, vi såg hur du sprang
Med tårar på kinden och hjärtat i brand
Med längtan i bröstet, du stod där och sa:
”Snart skiner Poseidon och Blåvitt står kvar”

Åh… När vi kastar våra tomma glas
finns det alltid någon med hjärtat kvar
Födda ur hav och himmel står vi kvar,
för vi glömmer aldrig Änglarna

Kommentera