På grund av emigration
blir snart min kammare fri.
Då torde här bli invasion,
ställ in er i kön, kära ni!
Mitt rum är båd’ mörkt och trist,
men det råder ju bostadsbrist.
Och ett rum är ett rum, vafalls?
Och bättre än ingenting alls!
På grund av min hyrestant
flyr jag till varmare trakt,
för hon är en kverulant
och en moralens vakt.
Hon klandrar mitt levnadssätt.
Hon lär mig vad som är rätt.
Snart mister hon sin mission,
på grund av emigration.
Mitt rum har båd’ golv och tak
samt dörr och ett fönster därtill.
Men spisen är ett schabrak
och brinner blott när den vill.
Så vintern kan bli ganska sval,
men hyran är minimal.
Och sommarn är varm och skön.
Kom hit och ställ er i kön!
Var hälsad, tristess! Goddag!
Mig kör snart värdinnan ut
med hjälp av polis och lag.
Där hjälper ej bön eller prut.
Ack, dagen är illa vald!
Men hyran är inte betald.
Och hon ger sig inte en tum,
så snart är jag utan rum.
Medborgare, hör min sång!
Snart blir här en kammare fri.
Det är ingen lyxsalong
men duger att sova i.
Kanhända ett nygift par,
som ej någon bostad har,
får utlopp för sin passion
på grund av min emigration.